Klockan är snart elva och jag vaknade nyss ur en orolig, drömsk sömn och förstår inte hur jag skall kunna somna igen. Egentligen gör det inget då jag inte kommer att jobba imorn.

Äter nämligen stark medicin för en cysta som gått sönder i livmodern.

Det är inget farligt, men ont gör det och därför ligger jag hemma och kurerar mig!

Medan jag gör detta är min fantastiska pojkvän (som satt med mig på akuten hela natten) ute och tar ett par kalla med sina kompisar. Det förtjänar han, så fin och stark som han alltid är.

Ibland vill jag bara ruska om honom så att han kan släppa ut lite av det han känner längst där inne, för jag vet att det inte bara är fina saker, även om han inte erkänner det.

Nog om det, man kan inte tvinga på andra människor att känna om de själv inte vill.

Just nu är jag inne i en längtarperiod. Jag längtar till exempel till Gotland, min släkt, mina vänner i Småland, utomlands och till en massa mer.

Dock är jag mer än nöjd med vart jag är i livet nu, då jag delar min vardag med den vackraste människan (inside-out) jag någonsin har träffat; min pojkvän Erik!

All kärlek /C.