Jag har länge trott att det har varit frånvaron av mannen det nyligen tog slut med som har gjort mig ledsen. Att jag har sörjt att jag inte får leva med honom längre, sova med honom längre, skratta med honom längre, älska med honom längre, men så är det nog inte..

Missförstå mig inte, mannen det nyligen tog slut med är något av det vackraste jag någonsin sett och helt klart den med det största hjärtat jag någonsin har känt. Missförstå mig inte, han har gjort mig otroligt lycklig och det gör fortfarande ont när jag minns hur vacker han är och hur stort hans hjärta är. Det gör fortfarande ont när jag jag minns hur det är att leva med honom, sova med honom, skratta med honom och älska med honom.

Jag saknar honom, men det som egentligen gör mig ledsen är att mitt liv blivit så annorlunda.

Att omständigheter gjort att jag var tvungen att flytta (igen).

Att jag nu är tvungen att skaffa mig en ny sysselsättning, nya vänner och framför allt:

ett nytt hem. Om det är något jag sörjer när det gäller mannen det nyss tog slut med så är det att jag i samma veva som jag förlorade honom också förlorade mitt hem. Han var hemma.